Om du någonsin undrat varför vissa sjöar är kristallklara medan andra är grumliga och fiskfattiga – då har du redan stött på en av försurningens effekter. Svaveldioxid från förbränning av fossila bränslen har länge varit den enskilt största boven, men kväveoxider från trafik spelar en allt viktigare roll. I den här artikeln får du en tydlig jämförelse baserad på svenska miljömålsdata och myndighetsrapporter.

Senaste artiklar
Relaterade inlägg

Främsta försurande ämne: Svaveldioxid (SO₂) ·
Andra viktiga ämne: Kväveoxider (NOₓ) ·
pH i surt regn: Under 5,6 ·
Andel försurance nedfall från svavel i Sverige: Cirka 50 % ·
Antal försurance sjöar i Sverige: Över 15 000

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt fördelning mellan olika ämnens bidrag varierar regionalt (Havs- och vattenmyndigheten)
3Tidlinjesignal
4Vad händer härnäst
  • Kväveutsläppen minskar långsammare – fortsatta åtgärder krävs (Havs- och vattenmyndigheten)

Fem viktiga mått sammanfattar läget för markförsurningen i Sverige – från det dominerande ämnet till antalet drabbade sjöar.

Parameter Värde
Största försurande ämne i Sverige Svaveldioxid
Andel av försurning från svavel Cirka 50 %
Antal försurance sjöar Över 15 000
pH i normalt regn Cirka 5,6
pH i surt regn Under 5,0

Vilket ämne bidrar mest till försurningen av våra marker?

Svaveldioxid (SO₂) – den största boven

  • Svaveldioxid bildas vid förbränning av kol och olja – omvandlas till svavelsyra i atmosfären (SMHI (Sveriges meteorologiska institut))
  • Utsläppen i Sverige minskade från 103 tusen ton (1990) till cirka 15 tusen ton (2020) (Naturvårdsverket (miljömyndighet))
  • Sur nederbörd från SO₂ skadar skogsmark, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket – luftdata)
Varning

Trots minskningen är svaveldioxid fortfarande den mest potenta försurande molekylen per enhet. Ett enda ton SO₂ har upp till dubbelt så stor försurande effekt som ett ton NOₓ, enligt Naturvårdsverket.

Kväveoxider (NOₓ) – en viktig bidragande faktor

Därför spelar det roll

Eftersom kväveoxidutsläppen inte har minskat i samma takt som svavel, ökar deras relativa betydelse. För skogsägare i södra Sverige innebär det att markförsurningen kan fortsätta trots att ”det värsta” svavlet är borta.

Koldioxidens roll i försurningssammanhang

  • Koldioxid (CO₂) är huvudorsaken till havsförsurning, men har liten direkt effekt på markförsurning i Sverige (Sveriges miljömål)
  • Indirekt påverkan via klimatförändringar kan förändra markens pH långsiktigt, men den akuta markförsurningen drivs av svavel och kväve.

Mönstret: Svaveldioxid är den största boven i absoluta termer, men kväveoxidernas långsammare minskning gör att deras andel av den totala försurningen växer. För svenska marker är det fortfarande SO₂ som dominerar – men gapet minskar.

Vilket ämne i avgaser bidrar mest till försurningen av våra skogar och sjöar?

Avgaser från bilar och industri

  • Bilar släpper främst ut kväveoxider, medan industrin bidrar med både kväveoxider och svaveldioxid (Naturvårdsverket – utsläppsdata)
  • Riksdagens program mot luftföroreningar har fokuserat på båda ämnena sedan 1990-talet (Riksdagen (Sveriges lagstiftande församling))

Jämförelse mellan svavel- och kväveföreningar

Tre nyckelfaktorer avgör vilket ämne som har störst effekt på sjöar och skogar.

Parameter Svaveldioxid (SO₂) Kväveoxider (NOₓ)
Försurande effekt per molekyl Hög (bildar 2 H⁺ per molekyl) Medel (bildar 1 H⁺ per molekyl)
Total utsläppsmängd i Sverige (2020/2024) ~15 000 ton (2020) ~99 400 ton (2024)
Minskning sedan 1990 ~85 % ~65 %
Bidrag till övergödning Nej Ja
Huvudkälla i Sverige Industri, energiproduktion Vägtransport, sjöfart

Slutsatsen: Per kg utsläpp är svaveldioxid ungefär dubbelt så potent som kväveoxider. Men eftersom kväveoxidutsläppen är mycket större i volym, är deras absoluta bidrag till försurningen av svenska sjöar och skogar fortfarande betydande.

Vad orsakar försurning?

Naturliga och antropogena källor

  • Naturlig försurning sker genom nedbrytning av organiskt material i skogsmark, speciellt i barrskog (Sveriges miljömål)
  • Antropogena källor: förbränning av fossila bränslen (SO₂, NOₓ) och ammoniak från jordbruk (Naturvårdsverket)
  • Skogsbruk med granplantering och intensiv avverkning kan förstärka den naturliga försurningen lokalt.

Processen bakom surt regn

  • Svaveldioxid och kväveoxider reagerar med syre och vatten i atmosfären – bildar svavelsyra respektive salpetersyra (SMHI)
  • Regnet får ett pH under 5,6 – ibland så lågt som 4,0–4,5 i värsta fall (Naturvårdsverket)
  • Näringen i marken urlakas samtidigt som aluminiumjoner frigörs – giftigt för fisk och växtrötter.
  • Läs mer om försurningsprocessen: SMHI – Kunskapsbanken försurning
Nyckeltal

Ett enda års surt regn med pH 4,5 kan urlaka lika mycket baskatjoner som tio år av normalt regn. För markägare innebär det att återhämtningen efter försurning mäts i decennier, inte år.

Vad detta innebär: Försurning är inte bara en fråga om ”surt regn” – det är en långsam kemisk process som fortsätter påverka ekosystemen långt efter att utsläppen minskat.

Bekräftade fakta

  • Svaveldioxid är det mest försurande ämnet per molekyl (Naturvårdsverket)
  • Kväveoxider är en viktig sekundär källa till markförsurning (Havs- och vattenmyndigheten)
  • Surt regn har pH under 5,6 (Sveriges miljömål)
  • Utsläppen av svavel har minskat med 90 % sedan 1990 (Naturvårdsverket)

Vad som är oklart

  • Exakt fördelning mellan olika ämnens bidrag varierar regionalt – lokala markförhållanden och deposition spelar in (Havs- och vattenmyndigheten)
  • Den exakta tidsförskjutningen mellan utsläppsminskning och markåterhämtning är svår att förutspå (Sveriges miljömål)

För mer om miljö och energi, läs våra artiklar om bergvärmepumpar och elpriser.

”Svaveldioxid har historiskt varit den dominerande källan till försurning av svenska sjöar, men kväveoxidernas betydelse får inte underskattas.”

— Havs- och vattenmyndigheten (Sveriges vattenmyndighet)

”Trots stora minskningar av utsläppen under de senaste fyrtio åren är återhämtningen långsam i många marker och vatten.”

— Sveriges miljömål (Miljömålsportalen)

För svenska markägare och politiker är vägen framåt tydlig: fortsatta insatser för att minska kväveoxidutsläppen från trafiken är avgörande, samtidigt som man måste acceptera att återhämtningen tar tid. Utan kalkning och långsiktiga regleringar riskerar över 15 000 sjöar att förbli sura i decennier.

Fler källor

youtube.com, diva-portal.org, smhi.se

Svaveldioxid och kväveoxider är de främsta bovarna, men för att förstå hela bilden av försurningens effekter på svenska marker kan det vara bra att sätta sig in i nyanserna bakom mätvärdena.

Vanliga frågor

Vad är surt regn?

Surt regn är nederbörd med pH under 5,6, orsakat av svavel- och kväveföreningar som omvandlas till syror i atmosfären.

Vilka halter av svavel anses skadliga?

Naturvårdsverket anger att deposition över 5 kg svavel per hektar och år kan leda till skadlig markförsurning.

Hur lång tid tar det för mark att återhämta sig från försurning?

Återhämtningen kan ta 50–100 år, beroende på markens buffringskapacitet och depositionens historia.

Vilka länder släpper ut mest försurande ämnen?

De största källorna är Kina, Indien, Ryssland och USA, men Sverige påverkas främst av utsläpp från Europa.

Kan försurning motverkas med kalkning?

Ja, kalkning höjer pH i sjöar och skogsmark, men det är en temporär åtgärd som måste upprepas.

Vad är skillnaden mellan försurning av mark och hav?

Markförsurning orsakas av svavel- och kväveutsläpp, medan havsförsurning främst drivs av koldioxid som löses i vattnet.