De flesta som skriver svenska har någon gång tvekat vid datum som ”1 maj” eller högtider som ”Midsommar”. Är det stor eller liten bokstav? Enligt Språknämnden är regeln faktiskt enkel: månader och veckodagar skrivs alltid med liten bokstav i svenskan. Här går vi igenom de officiella reglerna med konkreta exempel.

Månader i svenska: liten bokstav ·
Veckodagar i svenska: liten bokstav ·
Månader i engelska: stor bokstav ·
Officiell källa: Språknämnden ·
Vanligt misstag: stor bokstav i vardagstext

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Rubrikformat i olika medier
  • Stilistiska val i reklam
  • Skillnader mellan Finland och Sverige
3Tidlinjesignal
  • Myndigheternas skrivregler fastställda 2009 (Regeringen)
  • Språknämndens detaljerade regler publicerade ca 2023 (Regeringen)
  • Regeln konsekvent sedan åtminstone 2013 (Regeringen)
4Vad händer härnäst
  • Engelskt inflytande ökar felaktig versalisering
  • Flerspråkig korrespondens kräver tydlighet
  • Ökad medvetenhet via digitala verktyg

I tabellen nedan sammanfattas de viktigaste reglerna för kapitalisering av datum och högtider.

Faktum Detaljer
Svensk regel för månader liten begynnelsebokstav Språknämnden
Exempel juli, september Språknämnden
Veckodagar exempel måndag, tisdag Språknämnden
Högtidsregel liten bokstav i vardagstext Språknämnden
Rubrikregel första ordet och egennamn Språknämnden

Är månader en stor bokstav?

Frågan dyker upp ofta, särskilt i e-post och rapporter där skribenten vill vara ”formell”. Svaret från Språknämnden är entydigt: nej, månader skrivs alltid med liten bokstav i svenskan.

Regler enligt Språknämnden

  • Grundregel: Alla månadsnamn – januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december – inleds med liten bokstav (Språknämnden)
  • Undantag: Stor bokstav används bara om månadsnamnet inleder en mening (Språknämnden)
  • Jämförelse: I engelskan används stor bokstav för månader, till skillnad från svenskan (Språknämnden)

Exempel på rätt skrivning

  • ”Vi åker till Norge i juli.” ✓
  • ”Rapporten gäller för september och oktober.” ✓
  • ”Jag är ledig i juni.” ✓

Myndigheternas skrivregler, publicerade av Regeringen (2009), bekräftar samma princip. I flerordiga uttryck är det bara första ordet som får stor bokstav om det är ett egennamn (Regeringen).

Engelskt inflytande får allvarliga konsekvenser: allt fler skriver ”Mars” och ”Maj” på svenska av gammal vana, vilket strider mot de officiella reglerna och förvirrar läsare som lärt sig korrekt stil.

Varför engelskt inflytande?

Språknämnden noterar att engelskan påverkar svenska skrivvanor negativt. Många skriver ”Mars” eller ”Maj” på svenska av gammal vana, men det strider mot de officiella reglerna.

Skriver man veckodagar med stor bokstav?

Samma princip gäller för veckodagar. Oavsett om du skriver i mejl, rapporter eller kalendrar ska veckodagarna alltid ha liten begynnelsebokstav.

Svenska vs engelska regler

  • Svenskan: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag (alla med liten bokstav) (Språknämnden)
  • Engelskan: Monday, Tuesday, Wednesday (stor begynnelsebokstav)
  • Konsekvens: ”Vi ses på måndag” är korrekt, ”Vi ses på Måndag” är felaktigt (Falkblick Kommunikation)

Vanliga misstag

  • ”Jag har möte på Fredag” → fel
  • ”Jag har möte på fredag” → rätt
  • ”Skriv datum som 1 maj, inte Första maj” (iKlartext)

Falkblick Kommunikation (2016) upprepar att Språkrådet bekräftar: liten bokstav gäller för månader och veckodagar (Falkblick Kommunikation).

Versalisering av veckodagar ändrar betydelsen och strider mot svensk typografi – ett fel som enligt Språknämnden blir allt vanligare i professionella texter.

Stilistisk betoning

Vill du betona en veckodag eller månad? Använd fetstil eller kursiv, inte versal. Versalisering ändrar betydelsen och strider mot svensk typografi.

Hur skriver man den 1 maj?

Datumskrivning är ett område där många osäkerheter finns. Ska det vara ”första maj” eller ”1 maj”? Med eller utan bindestreck? Här är de officiella riktlinjerna.

Format för datum

  • Kort datum: 1 maj (sifferformat med månad i ordform) (Språknämnden)
  • Långt datum: den 1 maj (med ”den”)
  • Undvik: ordinaltal som ”första maj” i löpande text (iKlartext)

Första maj eller 1 maj

Enligt Språknämnden är det korrekta sättet att skriva datumet ”1 maj”. Att skriva ”Första maj” med stor bokstav och ordalydelsen ”första” är onödigt och avviker från standarden (Språknämnden).

Valet av format påverkar läsbarheten: sifferformat som ”1 maj” följer svensk standard och underlättar för alla som läser texten.

Slutsats: I svenskan gäller liten bokstav för månader och veckodagar i alla sammanhang utom vid meningens början. För datum räcker sifferformat som ”1 maj” utan ordinaltal.

Är valborg med stor bokstav?

Valborg är en av Sveriges mest firade högtider, men hur skriver man namnet korrekt? Här gäller samma grundregel som för månader och veckodagar.

Regler för högtider

  • grundregel: Högtider skrivs med liten bokstav i vardagstext (Språknämnden)
  • Exempel: ”Valborg”, ”Midsommar”, ”Påsk”, ”Jul” (alla med liten bokstav)
  • Stilistiskt undantag: I reklam och rubriker kan stor bokstav förekomma, men det är ett stilistiskt val, inte en regel

Valborg vs Valborgsmässoafton

”Valborg” med litet v är det korrekta i vardagligt språk. ”Valborgsmässoafton” är det officiella namnet på dagen (30 april), men i dagligt tal räcker ”valborg” (Språknämnden).

I professionell text rekommenderar Språknämnden att man håller sig till liten bokstav för högtider för att upprätthålla enhetlighet.

”Stor bokstav på Påsk eller Jul är stilistiskt val i reklam, inte regel.” (Språknämnden)

Är midsommar med stor bokstav?

Midsommar är en av årets viktigaste helger i Sverige. Precis som för Valborg gäller regeln om liten bokstav för högtider.

Liknande högtider som God Jul

  • Midsommar: liten bokstav (”Vi firar midsommar i år”)
  • God jul: liten bokstav (”Jag önskar dig god jul”)
  • Påsk: liten bokstav (”Påsklovet börjar i april”)

Officiella rekommendationer

Språknämnden bekräftar att högtider som påsk, midsommar och jul skrivs med liten bokstav på svenska (Språknämnden). Svenskan är mer återhållsam med versaler än engelska och tyska, där högtider ofta skrivs med stor begynnelsebokstav (Evas skrivskola).

Att skriva ”God Jul” i stället för ”god jul” i löpande text avviker från den svenska standarden och kan ge ett informellt intryck i formella sammanhang.

Vanligt fel

I rubriker på svenska får bara första ordet och egennamn stor bokstav. ”God Jul” är fel; ”God jul” är rätt (om det inte är en rubrik som inleder en mening).

Steg för steg: Så kontrollerar du versaliseringen

Följ dessa fyra steg för att vara säker på att du skriver korrekt:

  1. Identifiera ordklassen: Är det en månad, veckodag eller högtid?
  2. Kontrollera positionen: Inleder ordet meningen? Då är stor bokstav tillåten.
  3. Tänk på språket: Är texten på svenska? Då gäller liten bokstav.
  4. Undvik titlar som ”första”: Skriv ”1 maj” istället för ”Första maj”.

Genom att tillämpa dessa steg säkerställer du att din text följer de officiella svenska skrivreglerna enligt Språknämnden (Språknämnden).

Bekräftade fakta och oklart

Baserat på officiella källor kan vi bekräfta följande:

  • Månader och veckodagar skrivs med liten bokstav i svenskan (Språknämnden)
  • Högtider skrivs med liten bokstav i vardagstext (Språknämnden)
  • Engelskan skiljer sig: stor bokstav för månader och veckodagar (Språknämnden)
  • Regeln har varit konsekvent sedan åtminstone 2013 (Falkblick Kommunikation)

Vad som fortfarande är oklart:

  • Variationer i rubriker och egennamn
  • Stilistiska val i olika medier

Citat från experter

”På svenska skrivs månader alltid med liten bokstav: januari, februari, mars och så vidare.” (Språknämnden)

”Nej, nej, nej … säger Falkblick och Språkrådet. Liten bokstav gäller i svenskan.” (Falkblick Kommunikation)

”Grundregeln är enkel: en ny mening börjar alltid med stor bokstav.” (Språknämnden)

För den som skriver svenska i yrkeslivet – i myndigheter, företag eller medier – är regeln entydig: håll dig till liten bokstav för månader, veckodagar och högtider så länge de inte inleder en mening. Engelska influenser kan vara frestande, men de officiella reglerna från Språknämnden är tydliga (Språknämnden).

Att följa dessa regler signalerar professionalism och respekt för den svenska språkstandarden.

Relaterad läsning: När ska man använda stor bokstav? · Månad stor bokstav?

Språknämnden följer den principen att månader alltid skrivs med liten bokstav, svenskaregeln för versaler som tydligt förklarar varför versaler undviks i vardagsspråket.

Vanliga frågor

Ska man skriva första maj eller 1 maj?

Skriv ”1 maj” med sifferformat. Att använda ordinaltal som ”första maj” är onödigt och rekommenderas inte av Språknämnden.

Hur skriver man den 4 maj?

Skriv ”4 maj” med sifferformat och liten bokstav på månadens namn. ”Den 4 maj” är också korrekt om du vill ha ett mer formellt datumformat.

Är Valborg 30 april eller 1 maj?

Valborgsmässoafton infaller den 30 april. Valborg (högtiden) firas traditionellt den 30 april och 1 maj, men skrivs med litet v.

Skriver man God Jul med stor bokstav?

Nej, ”God jul” skrivs med litet g i vardagstext. I rubriker och reklam kan stor bokstav förekomma, men det är ett stilistiskt val, inte en regel.

Stavas månader med stor bokstav på engelska?

Ja, på engelska skrivs månader med stor begynnelsebokstav: January, February, March och så vidare. Detta skiljer sig från svenskan.

Varför skiljer sig svenska från engelska?

Svenskan är mer återhållsam med versaler än engelska och tyska. Versalisering används i svenskan främst för att markera egennamn och meningens början.

Behöver man stor bokstav i datumrubriker?

I svenska rubriker får bara första ordet och egennamn stor bokstav. Skriv ”God jul” (om det inleder) men ”Vi önskar dig god jul” i löpande text.